Av Nesser har jag tidigare läst Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö och Piccadilly Circus ligger inte i Kumla: två romaner som berättar något om den tid och det land som de utspelar sig i. Jag tycker att de är väldigt ”svenska” faktiskt, och jag gillade dem! Maskarna på Carmine Street är något helt annat. Visste jag inte att det var Nesser som låg bakom det här verket hade jag trott att den är skriven av någon stor författare från andra sidan Atlanten. Det har inte bara att göra med att den faktiskt utspelar sig till stora delar i New York, utan det är något annat också, något i själva berättandet, betraktandet, sättet berättelsen tar sig fram på.
Jag gillar berättandet. Vi får följa en författare, som har förlorat sin dotter för 1,5 år sedan. Dottern blev bortrövad och sågs aldrig igen. Nu består tillvaron till stora delar av att sitta på ett bibliotek i New York och där försöka att skriva en ny roman. Hans koncentration störs dock ständigt av grubblerier: han tycker att hans fru beter sig märkligt, att någonting är fel, och han minns episoder ur livet, händelser som inte tycks ha så mycket med dotterns försvinnande att göra, men som kanske har det ändå.
Jag gillar hur berättelsen växer fram och det fina språket, men jag fastnade inte så mycket för själva intrigen, som känns lite för otrolig för mig. Jag kan liksom inte lura mig till att tro att det har hänt och då kan jag heller inte engagera mig fullt ut i berättelsen. Jag tycker också att flera av karaktärerna känns lite överdrivna och overkliga. De passar förmodligen i en Hollywood-film, men om man, som jag, hade väntat sig en ”svensk” bok kan man kanske bli lite besviken.